Dags för pokerhösten


Hösten är här och det känns som att allt kommer igång igen efter en tid som präglats av semester.
För mig väntar en del spelande och resande – men innan dess ska vi göra en summering över den tid som varit.  

I helgen som gick blev det äntligen av att göra hoppet från Verzascadammen, världens näst högsta bungyjump och det som odödliggjorts i Bondfilmen ”Goldeneye”; du hittar ett bildsvep av mig i Superbloggen på Aftonbladets pokersidor på webben... den första dödsannons jag sett med ett schackbräde som illustration, i stället för kors, segelbåtar eller solnedgångar, var införd i Svenska Dagbladet i lördags den 1 september; spelkort har jag däremot sett åtskilliga gånger sedan Sveriges första dödsannons med sådana (tre ruteress i en solfjäder, av någon anledning) publicerades i Ystads Allahanda i december 1995.

Kanske dröjer det inte länge innan vi även får se tärningar, chanskort och memorybrickor... Kungliga Operan i Stockholm gör reklam för vad de kallar ”Triss i Damer!”, syftande på en trio stjärnor bestående av Lena Nordin i huvudrollen i ”Tosca”, Katarina Dalayman i ”Carmen” och Malena Ernman i ”Barberaren i Sevilla”; kul med lite pokertermer där... häromdagen inträffade något unikt och för första gången inom hästsporten sedan målfotokamerorna infördes, nämligen att det i ett lopp (6.30-loppet den 18 augusti på Lingfield i Storbritannien) bara var två startande hästar – OCH det blev dött lopp! Som sagt, någon gång ska vara den första... i Svenska Spels TV-reportage från WSOP i somras ingick frasen ”in med keramiken!” i den hejaramsa som skanderades i vinjetten, och det är kul att konstatera att jag gjort i vart fall någon form av avtryck inom svensk poker... simmarstjärnan och amerikanske mångdubble OS-medaljören Michael Phelps har nu börjat ägna sig åt poker, och enligt mediarapporter med framgång; under ett cashgame på Caesars Palace häromdagen plussade han 100.000 dollar... en annan amerikan, Tom ”durrrr” Dwan, lyckades däremot klanta till det när han skulle åka till Macau för att där ställa upp i Asiens dyraste pokerturnering någonsin, Macau High Stakes Challenge med ett inköp på två miljoner hongkongdollar (motsvarande cirka 1,7 miljoner kronor); på vägen tappade han bort sitt pass, blev stoppad och missade starten. Nu vanns turren i stället av asiaten Stanley Choi som kunde stoppa på sig motsvarande 43 miljoner kronor... svenske onlinespelaren ”Elina2008” lyckades med bedriften att nyligen vinna en större turnering på nätet mot 6396 konkurrenter och fick för det 680.000 kronor – bara för att genast sätta sig i ett $50/100 cashgame och förlora så gott som alltihop på några timmar; vad gör inte en del för att gå till gamblinghistorien som praktexempel på dålig money management... svenska landslaget i bridge tog hem segern i World Bridge Games, en turnering arrangerad vart fjärde år av International Mind Sports Association... och Skatteverket har ändrat på viktiga punkter i sina tolkningar av lagen så att man numera får räkna bort sina inköp i pokerturneringar utanför EU så att man bara skattar för sin nettovinst; har du inte redan sett mitt inlägg om ämnet i Superbloggen i AB så bläddra tillbaka till det (infört den 16 augusti) och läs, det kan spara in pengar åt dig!

ATG är i starkt blåsväder efter att deras kontrollsystem ännu en gång fallerat, läser jag i tidningarna, så att spelare kunnat satsa efter att kusarna gått i mål. Tja, säkrare ”spikar” än så går knappast att hitta! Denna sedvänja, kallad ”past-posting” inom gamblingvärlden, har faktiskt gamla anor. Ett klassiskt exempel är Marxbroderns Chicos fusk en gång; Chicos ”uppväxt” på illegala spelklubbar och bakgator gjorde ju att han med tiden skaffade sig gott om kontakter i den undre världen. På 1940-talet klådde Chico och gangstern Jimmy ”Vesslan” Fratianno kasinot El Rancho i Las Vegas på bortåt 50.000 dollar: Fratianno hade hyrt ett hus med utsikt över kapplöpningsbanan i New Orleans, och höll en telefonlinje öppen till Chico som befann sig inne på vadhållningskontoret i El Rancho. I samma ögonblick som vinnarhästen korsade linjen visste Chico vilken det var, och hann fram till luckan för att satsa innan telegrafkontoret fick ut informationen.

Boken ”All In!”
En stor nyhet är att boken ”All In! Historien om världens bästa pokerspelare Stuey ’The Kid’ Ungar” nu kommit ut på svenska, på förlaget Modernista och i översättning av Stefan Lindgren. Boken är skriven av två mycket goda skribenter, Nolan Dalla och Peter Alson, och är definitivt årets mest läsvärda pokerbok som publicerats här i Sverige.

Dalla och Alson återger i sin välresearchade biografi, med originaltiteln "The Man Behind The Shades", ett fascinerande livsöde: från Stus uppväxt som son till en illegal bookmaker på New Yorks Lower East Side, till hans död 1998 utfattig på ett sjaskigt motellrum i Las Vegas. Trots uppriktig beundran för det kanske största kortspelsgeni som gamblingvärlden skådat väjer författarna inte för de mörkare sidorna i Stus komplexa karaktär, som gangsterkontakterna, knarkproblemen och spelmissbruket. Översättningen är på det hela taget habil, men – som vännen Jens Jadbäck redan påpekat – Lindgren slarvar dessvärre en del när specifika avgörande händer ska redovisas.

Vid pokerbordet hade Stu en nästan övernaturlig talang för att genomskåda sina medmänniskor, men som gin rummyspelare var han odiskutabelt bäst i världen: från 15 års ålder och livet ut förlorade han ALDRIG en enda heads-upmatch. Och inom pokern hålls han av många med mig som den sannolikt störste någonsin: Stu "The Kid" Ungar är den ende någonsin som vunnit tre VM-titlar. (Johnny Moss' första titel 1970 räknas inte i sammanhanget; den tilldelades han genom omröstning.)

Och det kunde ha blivit fyra VM-titlar. I VM 1990 fick Stu ihop en jättehög marker den första dagen, men fördes nästa morgon akut till sjukhus efter en överdos av ”medikamenter”. Kvar blev hans markerstapel, som trots decimerandet via mörkar och ante överlevde fram till finalbordet den tredje dagen där den slutade på nionde plats, och i efterhand gav Stu över tjugotusen dollar i prispengar!! Överhuvudtaget var hans turneringsfacit i det närmaste chockerande: av de trettio stora turneringar (inköp 5000 dollar eller mera) som han ställde upp i under sitt liv, tog han sig – om inte minnet sviker mig – till finalbordet i tolv av dem, och vann nio! Läs alltså gärna boken om mannen som vann, och förlorade, en kvarts miljard spänn under sitt liv; den kommer att göra dig till en insiktsfullare spelare.

Höstens turneringar
Främst på min egen lista står förstås Unibet Open i London nu den 13-16 september, och Unibet Open på St Maarten i Västindien 3-7 december! Till den senare finns det fortfarande gott om platser kvar att kvala till, så gå till pokerklienten och kolla upp schemat. Eftersom turneringen på St Maarten utgör femårsjubileet i Unibets turneringsserie kommer allt inklusive kringarrangemangen att bli något alldeles extra – räkna med det, förutom med vita badstränder, vajande palmer och läskande fruktdrinkar, allt i ett tropiskt paradis långt från det svenska vintermörkret och snöstormarna... och mera info hittar du på http://www.unibetopen.com/

Synd bara att Svenska Pokerförbundet råkat lägga SM på Malta (28 nov – 1 dec) så att det för min del kolliderar med St Maarten, eftersom jag flyger dit redan just den 28:e! Beträffande event och tider i årets live-SM, se http://www.svenskapokerforbundet.se/

En annan viktig turnering som stundar är Pokerfinnkampen: http://www.pokerfinnkampen.com/home/pokerfinnkampen-2012

Årets fajt mot de finska lejonen utspelar sig 16-18 november i Tallinn, och jag räknar med att vara på plats! Att jag kom trea förra året samt var bäste svensk känns ju som om det förpliktigar... :-)

Därutöver ska jag på ytterligare ett världsmästerskap i år, men inte i poker utan i mahjong! Det arrangeras 25-31 oktober borta i Chongqing i Kina, och lite mer om evenemanget hittar du här: http://www.mindmahjong.com/info/eshowinfo.asp?id=839

I skrivande stund ser det bara ut som om vi blir två spelare att försvara de svenska färgerna: Emelie Östman från Uppsala och undertecknad. Blir en tuff fight, mot över 200 kinesiska, japanska och taiwanesiska proffs... nå, spännande blir det definitivt!

Riksrevisionen om spelandet i Sverige
Något som orsakade åtskilligt med rubriker nyligen var Riksrevisionens undersökning av den svenska såväl spelmarknaden som spelpolitiken; se http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2012/Staten-pa-spelmarknaden--nar-man-malen/

Kritiken i Riksrevisionens rapport är tämligen omfattande: det brister betänkligt i Lotterilagen, som skulle behöva kompletteras med nyare och vassare regler beträffande bland annat de svenska bolagens marknadsföring, och dessutom är dessas spelansvarssatsningar ”lågt prioriterade” och otillräckligt utvärderade. Även Lotteriinspektionen får en släng av sleven, när Riksrevisionen beskriver utfärdandet av speltillstånd som inkonsekvent och i avsaknad av transparens. Utredarna sammanfattar med att den svenska spelpolitiken inte klarar av att uppnå sitt uttalade huvudmål, nämligen att värna de sociala skyddsintressena. Givetvis är de orden välkomna bland kritikerna av det svenska s.k. spelmonopolet: om inte det lyckas i sina föresatser, vad är det då för poäng med att ha det kvar? Och bryter det inte i så fall mot EU-fördraget, som i princip bara godkänner monopol av sociala skyddshänsyn? EU-kommissionären Barnier har redan lovat hårdare tag mot medlemsstater vad gäller den punkten; se http://www.egba.eu/en/press/608/Online-gambling-Commission-to-reactivate-infringement-proceedings-and-propose-EU-policy-initiatives/

Kan hända blir denna rapport, och från en statlig myndighet som väger tungt i sammanhanget, den puff som äntligen behövs för en ny och förutsättningslös genomlysning av villkoren inom – samt resultaten av – den svenska monopolistiska spelpolitiken hittills. Detta ständiga, ängsliga malande med utredning efter utredning, vars slutsatser genast smulas ned av de flesta av remissinstanserna, måste få ett slut. Blir det den nya inriktningen i Danmark som äntligen visar vägen mot en liberalare marknad mot fler aktörer, en Lotteriinspektion med vässade befogenheter, och spelansvarssatsningar värda namnet?

Dan Glimme