OS-fotboll: Vi ska bara låta dem vara


Är det något som definierar fotboll här i Storbritannien, så är det de där oförglömliga genombrottsögonblicken.

För några månader sedan gjorde Manchester City en fullständigt osannolik comeback då man vände underläge till seger på övertid och tog hem hela Premier League tack vare det. Bilderna på Sergio Aguero när han sätter det avgörande målet och Vincent Kompany lyftandes pokalen kommer troligtvis rulla om och om igen tills vi åker raketbuss till Jupiter för att se bortamatcher.

Från att David Beckham förnedrar Neil Sullivan från halva plan, till att Michael Owen frälser en hel nation med sin snabbhet mot Argentina, ibland har fotbollen en förmåga att peka i en viss riktning och säga till oss att det är något speciellt som har hänt.

Efter tisdagen kan den mycket väl ha pekat på Steph Houghton och hennes lagkamrater i Storbritannien – och damfotbollen i helhet.

Efter att ha spelat ut, kämpat sönder och överlistat turneringens favoriter Brasilien inför en rekordpublik har både media och allmänheten överträffat varandra med nödvändiga superlativ. ”Enastående” grät vissa, ”banbrytande”, skrek andra, ”nu ser vi till att börja ge detta lag samma uppmärksamhet som vi ger männen” var över allas läppar.

Nej. Det ska vi inte göra.

Vi ska inte sätta dessa på samma piedestal vi har reserverat för Rooney, Gerrard och den där mittbacken i Chelsea vi inte pratar om längre.  Vi ska inte sätta deras ansikten på varje lunchbox, fotbollskort och sportdrycker som finns. Vi ska inte ge Celebrity Big Brother-auditions till personer de legat med för fem år sedan.

Vi ska inte låta uttråkade journalister rota i deras sopor för att hitta bortkastade telefonräkningar. Vi ska inte fotografera dem när de kommer ut från nattklubben klockan fyra på morgonen med någon dum, fejksolbränd ung grabb vid sin arm. Vi ska inte låta dem ge ”sin sida av storyn exklusivt i The Mail on Sunday”.

Vi ska inte bry oss om vad de har på sig under semestern eller vem de äter lunch med under transferfönstret. Vi ska inte säga till dem att de spelar i världens bästa liga i elva månader för att sedan klaga över deras kapacitet varannat år. Vi ska inte bygga upp kvartsfinalen mot Kanada med 24-timmarsbevakning på tjejerna när de kliver på och av bussen i sina träningskläder .

Varför inte, bara den här gången, låta dem sköta sig själva. Är det något brittisk fotboll som helhet bör notera så är det vad som kan hända när man låter mediabilden överta koncentrationen på själva matchen.

Ingen hysteri, inga spelarfruar (eller män), inga utdragna rättegångar, bara ett fotbollslag som spelar fotboll inför en hel del fotbollsfans. Det har varit så uppfriskande att jag ärligt talat skulle kunna drunkna i det.

Det finns alla möjligheter till framgångar också vilket inte skulle vara mer än spelarna och ledarna har förtjänat, men bara faktumet att denna del av OS var ignorerad här innan Brasilien-segern, visar att vi inte ska ha några krav.

Är du fortfarande inte med på poängen kan jag referera tillbaka till min öppning med Beckham och Owen. Hur dramatisk deras ”ankomster” än var, är en av dem nu ansedd att ha slösat bort sin karriär medan den andra var samhällets hatobjekt nummer ett för att ha blivit utvisad i en VM-åttondelsfinal. Om nu inte Storbritanniens damer lyckas och blir tomhänta kommer det inte under några omständigheter bli någon lynchmobb som jagar dem och lägger upp videoklipp på Youtube på deras matchtröjor i eld. Fråga dig själv vilka omständigheter du helst skulle spela under…

Efter en sommar med skandaler utanför planen, besvikelser på planen och en katastrofal ekonomisk härdsmälta, har det glädjerika och orädda framträdandet från Jill Scott, Karen Carney, Eniola Aluko och Kim Little under dessa spel räddat den brittiska fotbollens själ. Vi ska inte förstöra det genom att kräva mer.

Oavsett vad som händer på fredag, om nu detta är en vägvisare för damfotboll, tycker jag ändå du ska gå och stödja ditt lokala lag ett par gånger nästa säsong. För jag misstänker att en eventuell medalj i detta OS skulle betyda väldigt lite för detta lag om det inte gav en ökning till publiksiffrorna.

Adam Clery