Top 10-lista: Sportvärldens största kollapser


Adam Scott svarade för en klassisk kollaps under sista dagen av Brittish Open – han såg ut att ha säkrat segern men tappade allt de sista fyra hålen och i stället vann Ernie Els. Han är inte den förste att drabbas av nerver...

10. Rory McIlroy (US Masters, 2011)

Den unge irländaren ledde med fyra slags marginal inför finaldagen men klappade ihop totalt mellan det 10:e och 12:e hålet med en trippelbogey, bogey och en dubbelbogey.

9. Audley Harrison (WBA heavyweight title, 2010)

Audley var favorit inför fajten men lyckades bara åstadkomma ett (!) riktigt slag mot Haye som vann i tre relativt enkla ronder. Harrison var så dålig att fajten fick utredas av boxningsförbundet.

8. Jana Novotna (Wimbledon, 1993)

Med ledningen 6-7 6-1 4-1, hade Novotna gameboll att gå upp till 5-1 i avgörande set mot Steffi Graff i Wimbledon-finalen, men svarade för ett dubbelfel som föranledde ett enormt ras. Allt slutade med klassiska tv-scener där Novotna grät ut mot hertiginnan av Kents axel.

7. England (vilken straffsparksläggning som helst...)

En av fotbollens gyllene regler är att England inte kan vinna på straffar. Endast en gång har de vunnit en straffsparksläggning, mot Spanien i EM 1996 – men då slutade mästerskapet med att de i stället åkte ut mot Tyskland efter ett avgörande från straffpunkten...

6. Greg Norman (US Masters, 1996)

Med sitt Crocodile Dundee-liknande utseende önskade nog Norman att han var tillbaka i Australien efter finalrundans 78 slag som i stället gav titeln till Nick Faldo – som startade dagen sex slag bakom.

5. Chris Webber (NCAA-finalen, 1993)

I finalen av NCAA låg University of Michigan under med två poäng med elva sekunder kvar, då försökte lagets storstjärna Chris Webber kalla på time out. Problemet var bara att de inte hade några kvar varpå Webber åkte på en teknisk foul, North Carolina fick bollen – och titeln.

4. Newcastle United (Premier League, 1996)

Newcastle hade toppat Premier League med tolv poängs marginal till Manchester United men tappade allt. United kom både ifatt och förbi Newcastle i tabellen vilket ledde till ett klassiskt tv-utbrott av klubbens manager Kevin Keegan.

3. Jimmy White (VM-finalen i snooker, 1994)

Historien återupprepade sig – ännu en gång – för Jimmy White. Han tycktes ha segern inom räckhåll när han missade en lätt svart från dess prick. Stephen Hendry rensade då bordet och vann finalen med 18–17 – Jimmy Whites sjätte raka VM-finalförlust var ett faktum.

2. Jean van de Velde (British Open, 1999)

Fransmannen behövde bara minst göra en dubbelbogey på hela turneringens allra sista hål för att ta hem en riktig skrällseger – då inträffades hela golfhistoriens konstigaste kollaps. Han tog mängder av märkliga felbeslut, satte en trippelbogey och förlorade sedan särspelet mot fransmannen Paul Lawrie.

1. Roberto Baggio (Fotbolls-VM, 1994)

Mer eller mindre på egen hand tog den store stjärnan Italien till VM-final genom viktiga mål i rätt tillfällen men det är inte vad italienarna kommer ihåg Roberto Baggio för från VM-turneringen 1994. Under straffläggningen i finalen mot Braslien var han nämligen närmare korvståndet på 43:e raden än att träffa mål – och Brasilien knep VM-guldet.